Bara några få min kvar på året. Jag har haft ett ganska bra 2012 så jag tänker inte beklaga mig. Men jag har också mycket bra att se fram emot 2013 så det är med glädje jag går in i det nya.
Året som varit har gått upp och ner som alla de andra. Det jag har glatt mig åt mest är väll förstås min graviditet. Och det jag sörjer mest är förmodligen min dåliga fysik och slappa sätt.
Jag avslutar dec med halvbra resultat. Mina mål har funkat sådär. Dåligt med knip men jätte lätt att klara sig utan läsk. Dec har också varit en tung månad. Jag har ont i fogarna, kan inte ta mig ur soffan utan stor ansträngning, jag är tung och otymplig och börjar få ont i knäna. Dessutom lämnar jag dec och börjar mitt nya år med en vikt på 100,4 kg!! Och jag misstänker att jan kommer bjuda på mer.
Jan kommer handla om mat för mig eftersom jag inte kan träna alls. Jag ska förbereda mig lite och försöka undvika allt för mycket skräpmat genom att fylla frysen. Och jag ska jobba på mina mellanmål vilket ska bli intressant. Hitta nytt å så. Jag får också bakläxa på knipen. Tänka om lite där och lägga manken till. Nåt så lätt borde inte va så svårt.
Gott Nytt År!
måndag, december 31, 2012
fredag, december 28, 2012
Röjer i röra.
Det är mer än jag som ska förändras är det tänkt. Jag lever i ett kaos av prylar och har blivit mer och mer stressad över min hemmamiljö. Men när röran börjar sprida sig allt för mycket är det så svårt att veta var man skall börja. Men jag antar att gravid-hormonerna har triggat mitt behov av att boa och jag har nu satt igång en del projekt för att röja hemma.
Just nu är jag i full gång att tömma 2 st rum. En del saker packas bara undan i lådor men mycket skall säljas, skänkas eller kastas. När rummen sen är tomma så kommer det en målare som skall renovera båda rummen. Och när det är klart (hoppas på slutet av januari) så skall några få, väl valda saker tillbaka in igen. Det ena rummet är ju till vår nya familjemedlem. Det andra rummet är mitt hobby rum. Det har mest funkat som rörig förvaring och inte inspirerat mig till kreativitet på länge men målet är ju nu att jag ska kunna jobba lite där inne och om jag har ork och tid kanske även kunna tjäna lite extra pengar på det.
Så jag rensar för fullt och det är tungt med magen. Men det är å andra sidan den enda motion jag får just nu så det är ju bra. Har en låda med saker som skall upp på Tradera. Sen har jag ordnat en "skänka bort" fest för några vänner. De är som jag intresserade av att sy mm så det jag inte behåller i mitt rum skall de få ta vad de vill av. Förena nytta med nöje liksom. Skall bli väldigt trevligt.
Just nu är jag i full gång att tömma 2 st rum. En del saker packas bara undan i lådor men mycket skall säljas, skänkas eller kastas. När rummen sen är tomma så kommer det en målare som skall renovera båda rummen. Och när det är klart (hoppas på slutet av januari) så skall några få, väl valda saker tillbaka in igen. Det ena rummet är ju till vår nya familjemedlem. Det andra rummet är mitt hobby rum. Det har mest funkat som rörig förvaring och inte inspirerat mig till kreativitet på länge men målet är ju nu att jag ska kunna jobba lite där inne och om jag har ork och tid kanske även kunna tjäna lite extra pengar på det.
Så jag rensar för fullt och det är tungt med magen. Men det är å andra sidan den enda motion jag får just nu så det är ju bra. Har en låda med saker som skall upp på Tradera. Sen har jag ordnat en "skänka bort" fest för några vänner. De är som jag intresserade av att sy mm så det jag inte behåller i mitt rum skall de få ta vad de vill av. Förena nytta med nöje liksom. Skall bli väldigt trevligt.
torsdag, december 27, 2012
Vem har sparkat mig i det allra heligaste?
Det är annorlunda denna gång. På många vis antar jag men en stor skillnad är den förbannade foglossningen. Antar att det började kännas på riktigt redan runt v 15 och det har bara blivit värre. Gå är något jag undviker om jag kan och trappor har jag slutat med helt.
Nr 1 är det stora problemet. Det känns lite grann som att jag har fått en välriktad spark mitt i. 2:orna är något bättre men bara något. Har jag gått en liten bit så värker det hela vägen runt. Och på natten (när jag ligger ner och vill vända på mig) så är de nog värst.
Det slog mig att detta förmodligen inte släpper helt magiskt i samma stund som förlossningen är över. Så jag googlade. Google är en plåga lika väl som en tillgång. Det första jag hittade var forum där mammor pratade om rullstolar, steloperationer, förlamning, osv. Nu tillhör jag ju dem med något mer vanlig foglossning så jag sökte vidare. Det visar sig att det kan ta 3-6 mån innan symptomen är borta och man måste gå varligt fram för att inte förvärra det även efter förlossningen. Det innebär att jag kanske inte kan sätta fart så fort som jag tänkt mig. Nedslående insikt. Jag är ju redo nu!
Foglossning 1177
Nr 1 är det stora problemet. Det känns lite grann som att jag har fått en välriktad spark mitt i. 2:orna är något bättre men bara något. Har jag gått en liten bit så värker det hela vägen runt. Och på natten (när jag ligger ner och vill vända på mig) så är de nog värst.
Det slog mig att detta förmodligen inte släpper helt magiskt i samma stund som förlossningen är över. Så jag googlade. Google är en plåga lika väl som en tillgång. Det första jag hittade var forum där mammor pratade om rullstolar, steloperationer, förlamning, osv. Nu tillhör jag ju dem med något mer vanlig foglossning så jag sökte vidare. Det visar sig att det kan ta 3-6 mån innan symptomen är borta och man måste gå varligt fram för att inte förvärra det även efter förlossningen. Det innebär att jag kanske inte kan sätta fart så fort som jag tänkt mig. Nedslående insikt. Jag är ju redo nu!
Foglossning 1177
lördag, december 22, 2012
"Pytt i pasta"
Det här är en snabb och ganska nyttig lunch jag brukar dra ihop ibland.
Precis som Pytt i panna så är det rester. Men man brukar ändå göra lika ändå.
Eftersom det oftast handlar om en snabb lunch bara till mig så är det för en person.
Jag kokar 1 port spaghetti (fullkorn) med salt och lite olivolja i vattnet.
Medan det kokar skär jag upp:
1 tomat
1/2 p fetaost
10-15 st oliver (gärna chilioliver)
1 port räkor (jag köper frysta räkor på lösvikt för de är godast tycker jag)
Glöm inte räkornas rom om det finns
Kapris
När pastan är klar häller jag upp den i en djup tallrik.
Häller ev på mer olivolja eller kanske nån vinegrette.
Sen häller jag över det jag skurit upp och blandar.
Snabbt, gott och nyttigt.
Men precis som en vanlig pytt kan man ju välja i princip vilken grönsak eller protein som helst. Bäst är ju om man kan rädda lite rester från kylen.
Precis som Pytt i panna så är det rester. Men man brukar ändå göra lika ändå.
Eftersom det oftast handlar om en snabb lunch bara till mig så är det för en person.
Jag kokar 1 port spaghetti (fullkorn) med salt och lite olivolja i vattnet.
Medan det kokar skär jag upp:
1 tomat
1/2 p fetaost
10-15 st oliver (gärna chilioliver)
1 port räkor (jag köper frysta räkor på lösvikt för de är godast tycker jag)
Glöm inte räkornas rom om det finns
Kapris
När pastan är klar häller jag upp den i en djup tallrik.
Häller ev på mer olivolja eller kanske nån vinegrette.
Sen häller jag över det jag skurit upp och blandar.
Snabbt, gott och nyttigt.
Men precis som en vanlig pytt kan man ju välja i princip vilken grönsak eller protein som helst. Bäst är ju om man kan rädda lite rester från kylen.
Men hur ser jag ut?!
Den här bilden togs på mig i jobbsammanhang i oktober. Känns inte helt ok. När jag beklagade mig så sa min vänliga man att "men du är ju gravid". Jo visst, tyckte jag men inte i röven och på låren.
Dessvärre får jag nog lägga på några kilon till idag och ännu fler innan jag är klar.
Shit! Jag kommer få jobba hårt 2013!
Dessvärre får jag nog lägga på några kilon till idag och ännu fler innan jag är klar.
Shit! Jag kommer få jobba hårt 2013!
torsdag, december 20, 2012
Äntligen ledig.
Idag är det min första lediga dag och om pengarna räcker så dröjer det ett år innan jag börjar jobba igen. Känns lite overkligt.
Idag var också sista dagen min MVC-grupp träffades. Iallafall innan det börjar komma bebisar. Träffen innebar ju också undersökning av barnmorskan. Allt var bra. Min lilla "kanin" ligger med huvudet ner, viket jag är tacksam för, blodtrycket var bra och hjärtat slog fint. Tack och lov var det ingen vägning. Sist fick jag höfta när barnmorskan frågade vad jag vägde, tyvärr gissade jag inte helt fel. Jag ligger nu skrämmande nära 100 kg. Sista vägningen med min stora tjej så låg jag på 99 kg. Denna gång så passerar jag nog 3-siffrigt. Inte hela världen kanske men det känns ju lite trist ändå. Tungt för kroppen är det ju också. Men det blir väll bättre med lite arbete :-)
Tillbringat större delen av min första lediga dag i soffan. Inte så dumt faktiskt. Egentligen borde jag jul fixa lite men just nu vill jag bara slappa. Det får bli julbak och klappinslagning imorgon istället.
Idag var också sista dagen min MVC-grupp träffades. Iallafall innan det börjar komma bebisar. Träffen innebar ju också undersökning av barnmorskan. Allt var bra. Min lilla "kanin" ligger med huvudet ner, viket jag är tacksam för, blodtrycket var bra och hjärtat slog fint. Tack och lov var det ingen vägning. Sist fick jag höfta när barnmorskan frågade vad jag vägde, tyvärr gissade jag inte helt fel. Jag ligger nu skrämmande nära 100 kg. Sista vägningen med min stora tjej så låg jag på 99 kg. Denna gång så passerar jag nog 3-siffrigt. Inte hela världen kanske men det känns ju lite trist ändå. Tungt för kroppen är det ju också. Men det blir väll bättre med lite arbete :-)
Tillbringat större delen av min första lediga dag i soffan. Inte så dumt faktiskt. Egentligen borde jag jul fixa lite men just nu vill jag bara slappa. Det får bli julbak och klappinslagning imorgon istället.
måndag, december 17, 2012
Visuell framgång
Jag gillar visuella hjälpmedel och känner ju självklart behovet att kunna följa mina framtida framsteg tydligt med hjälp av tabeller och diagram. Det bästa är ju om någon annan har gjort dem åt en så allt man behöver göra är att fylla i värden och se utvecklingen. Därför använder jag mig av Funbeat som är ett fantastiskt bra träningsforum.
Men ibland vill man styra lite mera själv, kanske lägga till saker som inte finns färdigt. Så jag får försöka knyppla fram något bra i excel eller så.
Sen har vi ju bilder. Före och efter.
Ska lägga in en "före bild" redan nu tänkte jag. Men den känns ju mer rolig med 8 månaders mage snarare än relevant för mitt framtida hårda arbete. Den riktiga förebilden lär väll tas efter hemkomsten från BB. Och jag är osäker om den läggs upp på en gång eller om jag ska vänta tills jag har en första efter bild. Känns lite sådär att lägga upp bilder på sitt fladrande fläsk.
Och så måste man ju ha morötter. Belöningar för de små vinsterna för att motiveras hela vägen till den stora vinsten. Som fattig föräldraledig så kommer jag nog ha lite svårt att finansiera dem men jag ska göra mitt bästa. Klart man måste belönas för ett väl utfört arbete.
Men ibland vill man styra lite mera själv, kanske lägga till saker som inte finns färdigt. Så jag får försöka knyppla fram något bra i excel eller så.
Sen har vi ju bilder. Före och efter.
Ska lägga in en "före bild" redan nu tänkte jag. Men den känns ju mer rolig med 8 månaders mage snarare än relevant för mitt framtida hårda arbete. Den riktiga förebilden lär väll tas efter hemkomsten från BB. Och jag är osäker om den läggs upp på en gång eller om jag ska vänta tills jag har en första efter bild. Känns lite sådär att lägga upp bilder på sitt fladrande fläsk.
Och så måste man ju ha morötter. Belöningar för de små vinsterna för att motiveras hela vägen till den stora vinsten. Som fattig föräldraledig så kommer jag nog ha lite svårt att finansiera dem men jag ska göra mitt bästa. Klart man måste belönas för ett väl utfört arbete.
torsdag, december 13, 2012
Hur går det?
Min lilla tjuvstart funkar relativt bra. Att sluta dricka läsk var inga problem alls. Jag hade en lite slipp 2:a dagen men av misstag och inte av sug. Min man beställde en cola till min mat och jag hade inte hjärta att säga att det var fel. Jag har inget sug efter det annars och ser inga hinder i att fortsätta kunna undvika det.
Knipen går det lite sämre med. Jag kom inte igång i början som jag skulle och även om jag har börjat nu så är det inte så frekvent som det var tänkt. Jag tror att det är svårt av 2 anledningar. För det första så avskyr jag att göra det, gillar inte känslan alls. Och för det andra så är det svårt att komma ihåg regelbundet under dagen. Jag måste försöka hänga upp det på andra fasta rutiner. Som mat eller liknande. Att något så litet och lätt skall kännas så svårt.
Jag är inte van vid att ändra så lite i taget. Mitt liv är väldigt mycket antingen eller. Antingen så är jag den slöaste, slappaste som finns som äter allt och rör mig minimalt. Eller så får jag ett ryck och ändrar allt på en gång. Tränar massor, äter helt rätt och utan undantag. Oftast funkar det bra också och jag tappar alla de kilon jag dragit på mig. Men det håller aldrig. Att jag smygstartar så här och planerar att ta det så lugnt beror på att jag för det första inte kan ta i så mycket nu i 8:e månaden men lika väl för att jag vill prova något nytt. Att ändra till något bättre OCH hållbart.
Jag har höga förhoppningar på 2013. Och jag ser fram emot min utmaning lika mycket som jag är rädd. Jag vill ju lyckas, nå mål och framsteg. Samtidigt som jag inser att en ny liten bäbis kommer att göra allt mycket svårare.
Januari kommer förmodligen inte att ge någon större möjlighet för framsteg. Jag kommer bli ännu större, tyngre, ömmare och tröttare. Och har jag otur så kommer det ingen bäbis förrän 6 februari. Kommer bäbisen så sent kommer de 3 resterande veckorna i februari att rinna iväg innan jag har landat och tagit tag i träningen. Nåja, jag har tålamod. Eftersom jag inte kan träna något vidare under januari oavsett så får mina mål koncentreras på maten.
I Januari skall jag:
.... göra storkok och fylla frysen
.... hitta bra och lättgjorda mellanmål
.... sluta köpa godis/snacks (bara hemlagat får ätas)
Knipen går det lite sämre med. Jag kom inte igång i början som jag skulle och även om jag har börjat nu så är det inte så frekvent som det var tänkt. Jag tror att det är svårt av 2 anledningar. För det första så avskyr jag att göra det, gillar inte känslan alls. Och för det andra så är det svårt att komma ihåg regelbundet under dagen. Jag måste försöka hänga upp det på andra fasta rutiner. Som mat eller liknande. Att något så litet och lätt skall kännas så svårt.
Jag är inte van vid att ändra så lite i taget. Mitt liv är väldigt mycket antingen eller. Antingen så är jag den slöaste, slappaste som finns som äter allt och rör mig minimalt. Eller så får jag ett ryck och ändrar allt på en gång. Tränar massor, äter helt rätt och utan undantag. Oftast funkar det bra också och jag tappar alla de kilon jag dragit på mig. Men det håller aldrig. Att jag smygstartar så här och planerar att ta det så lugnt beror på att jag för det första inte kan ta i så mycket nu i 8:e månaden men lika väl för att jag vill prova något nytt. Att ändra till något bättre OCH hållbart.
Jag har höga förhoppningar på 2013. Och jag ser fram emot min utmaning lika mycket som jag är rädd. Jag vill ju lyckas, nå mål och framsteg. Samtidigt som jag inser att en ny liten bäbis kommer att göra allt mycket svårare.
Januari kommer förmodligen inte att ge någon större möjlighet för framsteg. Jag kommer bli ännu större, tyngre, ömmare och tröttare. Och har jag otur så kommer det ingen bäbis förrän 6 februari. Kommer bäbisen så sent kommer de 3 resterande veckorna i februari att rinna iväg innan jag har landat och tagit tag i träningen. Nåja, jag har tålamod. Eftersom jag inte kan träna något vidare under januari oavsett så får mina mål koncentreras på maten.
I Januari skall jag:
.... göra storkok och fylla frysen
.... hitta bra och lättgjorda mellanmål
.... sluta köpa godis/snacks (bara hemlagat får ätas)
lördag, december 01, 2012
Tjuvstartar lite
Varje månad vill jag ha satta mål. Nu är ju december inte en del av 2013 (än på ett tag iallafall) men jag tänkte ändå att "varför vänta när jag kan börja nu istället för sen?". Det är ju alla dessa sen som har fått mig dit jag är just nu. Så jag smygstartar lite smått. Väldigt smått visserligen för jag kan inte röra mig nämnvärt med foglossning, gravid kulan och allt för många extra kilon. Men jag kan börja få in rutinen med träning jag faktiskt kan utföra OCH desperat kommer behöva efter förlossningen. KNIP! Decembers träningstema är att börja knipa. Målet är att hitta musklerna, orka knipa och göra det regelbundet 3-4 ggr per dag.
Även viss ändring av det jag äter skall ske. Jag har som sagt ett stort sockermissbruk och det ska jag ta tag i. Jag tänker dock inte bli extrem så här precis innan jul. Och jag vet också hur dåligt jag brukar må när jag slutar med socker och det vill jag inte utsätta mig för i slutet av min graviditet. Alltså slutar jag inte helt nu men jag drar ner. All läsk ska bort och socker i te. Nu gäller vatten, mjölk, jos (max 1 glas till frukost), te och kaffe (nån liten kopp i veckan).
Jag tar ju inte i så jag spricker precis men jag startar iallafall. Högre växlar läggs i efter förlossningen.
Även viss ändring av det jag äter skall ske. Jag har som sagt ett stort sockermissbruk och det ska jag ta tag i. Jag tänker dock inte bli extrem så här precis innan jul. Och jag vet också hur dåligt jag brukar må när jag slutar med socker och det vill jag inte utsätta mig för i slutet av min graviditet. Alltså slutar jag inte helt nu men jag drar ner. All läsk ska bort och socker i te. Nu gäller vatten, mjölk, jos (max 1 glas till frukost), te och kaffe (nån liten kopp i veckan).
Jag tar ju inte i så jag spricker precis men jag startar iallafall. Högre växlar läggs i efter förlossningen.
torsdag, november 29, 2012
2013
Vi har snart ett helt nytt år framför oss. Det är bara de sista kalla grå dagarna i november kvar, sen den stressade längtan fram till jul, och så är det helt plötsligt 2013. Hur gick det till?
Hur som helst så har jag ett spännande år framför mig. Förhoppningsvis ett härligt år men jag misstänker även en massa jobb och hårt arbete. Detta säger jag av 2 anledningar.
För det första så är jag gravid. Jag börjar närma mig slutet och är beräknad till 23 januari vilket innebär allt från 9 januari till 6 februari. I början av 2013 med andra ord. Planen är att vara hemma hela 2013 från jobbet men om det är hållbart ekonomiskt får tiden utvisa. Det är planen just nu iallafall. Det här blir lite att börja om för oss. Vi har en 6-åring redan och hade liksom fallit in i en bra vardagslunk med ett lungt och relativt självgående barn som sover på nätterna. Men vi kände att ska det bli fler så måste vi göra det nu. Tiden rinner iväg så snabbt. Så nu kommer äntligen en 2:a med nattvak, snor, blöjjor, allt ömtåligt på rätt höjd, grindar i trappan och lås på lådor. Som sagt mycket jobb och lite sömn men en himla massa kärlek ocj mys också förståss. Jag vet också av erfarenhet att man är inte ledig när man är "föräldraledig" så hur jag ska få tid och ork till mitt andra projekt vet jag inte men det bara ska gå!
Som gravid mår jag väldigt bra. Nästan oförskämt bra. Och jag längtar inte nämnvärt efter att det ska ta slut även om jag självklart ser fram emot resultatet i januari. Jag har de mesta av de vanliga krämporna som gravida har men jag blir så lycklig varje gång det sparkar och jag vet att jag kommer att sakna det när magen är tom. Det lilla livet där inne som påminner oss om sin närvaro men som vi just nu inte vet något om. Och jag vet ju också att det (förmodligen) är sista gången. Så jag njuter. Men när den lilla personen där inne kommer ut ändras allt. Jag är inte längre gravid och strålande utan fet, sladdrig och otränad. Och det är klart att jag har en gilltig anledning och inte ska behöva skämmas för det. Men det är endå skillnad. Dessutom kan jag inte skylla på min graviditet för sladdret fanns där redan innan. Visserligen i mindre skala men ändå. Så när ungen är ute och när jag är något återhämtad så kommer mitt fysiska liv att ändras fullständigt.
Jag är ingen fotomodell och har aldrig varit. Jag är dessutom helt på det klara med att jag aldrig någonsin kommer att bli en. Jag är inte drabbad av gravidfetma panik och skiter fullständigt i bikinisäsongen som närmar sig eller vad folk tycker om hur jag ser ut. Jag är fin precis som jag är. MEN jag är inte frisk. Och det är det friska jag är ute efter.
Mitt mål för 2013 är styrka och hälsa. Jag vill bli stark och smidig. Känna mig bekväm i mina kläder, slippa gnälliga knän och kunna springa till bussen utan att vilja kräkas. Jag ska satsa på löpning och styrketräning. Jag vill slippa bli deprimerad utan att förstå varför, kanske bli av med min allergi, orka leka med B och hennes nya syskon. Och jag längtar efter och saknar den eufori jag kände vid träning för några år sedan. Kilona ska bort för att de hindrar mig och inte för att bli äckligt spinkig. Jag satsar hellre på biffig brud än anorektiker. Jag ska inte leta genvägar och enkla fixar. Istället skall alla ovanor ändras till bra vanor, bra mat och fysisk aktivitet. Jag ska inte tappa några kilon, jag ska ändra mitt liv. Göra det som är bra, inte det jag är sugen på.
Vägen dit.
Mina matvanor kommer läggas om helt. Inte äta mindre utan rätt. Socker kommer att uteslutas fullständigt för jag är helt klart en sockermissbrukare med en missbrukares alla symptom. Träningen startar samma dag som förlossningen i den mån jag kan och med konstant ökning efter förmåga. Efter 6 veckors kontrollen och om den är ok börjar hård träning. Power Walks med barnvagn, hemma träning, löpning, styrketräning på gymmet. Delmål med belöningar.
2013 here I come!!
För det första så är jag gravid. Jag börjar närma mig slutet och är beräknad till 23 januari vilket innebär allt från 9 januari till 6 februari. I början av 2013 med andra ord. Planen är att vara hemma hela 2013 från jobbet men om det är hållbart ekonomiskt får tiden utvisa. Det är planen just nu iallafall. Det här blir lite att börja om för oss. Vi har en 6-åring redan och hade liksom fallit in i en bra vardagslunk med ett lungt och relativt självgående barn som sover på nätterna. Men vi kände att ska det bli fler så måste vi göra det nu. Tiden rinner iväg så snabbt. Så nu kommer äntligen en 2:a med nattvak, snor, blöjjor, allt ömtåligt på rätt höjd, grindar i trappan och lås på lådor. Som sagt mycket jobb och lite sömn men en himla massa kärlek ocj mys också förståss. Jag vet också av erfarenhet att man är inte ledig när man är "föräldraledig" så hur jag ska få tid och ork till mitt andra projekt vet jag inte men det bara ska gå!
Som gravid mår jag väldigt bra. Nästan oförskämt bra. Och jag längtar inte nämnvärt efter att det ska ta slut även om jag självklart ser fram emot resultatet i januari. Jag har de mesta av de vanliga krämporna som gravida har men jag blir så lycklig varje gång det sparkar och jag vet att jag kommer att sakna det när magen är tom. Det lilla livet där inne som påminner oss om sin närvaro men som vi just nu inte vet något om. Och jag vet ju också att det (förmodligen) är sista gången. Så jag njuter. Men när den lilla personen där inne kommer ut ändras allt. Jag är inte längre gravid och strålande utan fet, sladdrig och otränad. Och det är klart att jag har en gilltig anledning och inte ska behöva skämmas för det. Men det är endå skillnad. Dessutom kan jag inte skylla på min graviditet för sladdret fanns där redan innan. Visserligen i mindre skala men ändå. Så när ungen är ute och när jag är något återhämtad så kommer mitt fysiska liv att ändras fullständigt.
Jag är ingen fotomodell och har aldrig varit. Jag är dessutom helt på det klara med att jag aldrig någonsin kommer att bli en. Jag är inte drabbad av gravidfetma panik och skiter fullständigt i bikinisäsongen som närmar sig eller vad folk tycker om hur jag ser ut. Jag är fin precis som jag är. MEN jag är inte frisk. Och det är det friska jag är ute efter.
Mitt mål för 2013 är styrka och hälsa. Jag vill bli stark och smidig. Känna mig bekväm i mina kläder, slippa gnälliga knän och kunna springa till bussen utan att vilja kräkas. Jag ska satsa på löpning och styrketräning. Jag vill slippa bli deprimerad utan att förstå varför, kanske bli av med min allergi, orka leka med B och hennes nya syskon. Och jag längtar efter och saknar den eufori jag kände vid träning för några år sedan. Kilona ska bort för att de hindrar mig och inte för att bli äckligt spinkig. Jag satsar hellre på biffig brud än anorektiker. Jag ska inte leta genvägar och enkla fixar. Istället skall alla ovanor ändras till bra vanor, bra mat och fysisk aktivitet. Jag ska inte tappa några kilon, jag ska ändra mitt liv. Göra det som är bra, inte det jag är sugen på.
Vägen dit.
Mina matvanor kommer läggas om helt. Inte äta mindre utan rätt. Socker kommer att uteslutas fullständigt för jag är helt klart en sockermissbrukare med en missbrukares alla symptom. Träningen startar samma dag som förlossningen i den mån jag kan och med konstant ökning efter förmåga. Efter 6 veckors kontrollen och om den är ok börjar hård träning. Power Walks med barnvagn, hemma träning, löpning, styrketräning på gymmet. Delmål med belöningar.
2013 here I come!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)